Kikade till i spegeln.

Hörde mig själv säga; Usch.

Denna dag är en dag då jag inte kan förmå mig att gilla det minsta lilla med min kropp.

Varför är det så enkelt att gilla andras kroppar?

Jag kan tycka om alla former, missbildningar, valkar, bleka, bruna, långa korta kroppar.

Men varför inte min egen?

Ibland känns det bättre, men inte idag.

Men jag bara måste rycka upp mig, det måste jag göra.

Försöka se någonting fint varje dag.

Och om det inte går, så får jag tänka vad för slags person jag är och hur många fina gärningar jag gjort under livet, för andra. För det är ännu vackrare, när man lyckats med något sådant.

Men jag vill gärna känna att jag strålar utvändigt också.

 

 

♥